söndag 16 augusti 2009

Nu är det bara FÖR mycket!

Jaha, sedan 3½ dygn tillbaka saknar vi ännu en katt. Leo är borta. Han har varit borta ett dygn som längst förut, och då hade han gömt sig i gethagen... Har visserligen inte tittat där men SÅ länge tror jag inte han vill vara där. Han får för övrigt knappast ha gömstället i fred heller i så fall, för nu finns det ju två små killingar som tar sig in överallt.

Älskade och saknade... Lizzy och Leo när de var inte fullt så stora som nu... Kärlek!

Jag hoppas verkligen han kommer hem snart för jag vet inte om jag fixar en till saknad älskling... Tänk, för inte så länge sedan hade vi fem katter här hemma (sex t o m, men en kattunge visste vi ju att vi skulle lämna bort) och sen blev det fyra när vi lämnade iväg Nemi. Sen försvann Lizzy och vi var nere på tre. Med Nemi hemma till låns var det fyra igen, nu tre med även Leo borta. På torsdag åker Nemi och då har vi alltså bara TVÅ katter kvar som det ser ut just nu. Jag sa till Anders igår att om Leo också är borta då bara SKA jag ha en till katt... Inte för att det går att ersätta de som saknas med tomrummet blir ju åtminstone mindre!

Igår var vi och firade Moa som fyllt ett år, stora tjejen! Gott fika bjöds det på och en Moa som var på gott humör ända tills hennes mamma ville hålla i Freja ett tag... Då blev den glada Moa en mycket svartsjuk Moa ;). Efter ettårskalaset svängde vi förbi hemma hos Mia som hade 30-årskalas. Blev dock inte långvarig där, det var inte kul med Freja i babyskyddet och ösregn ute, och här och var så var det folk som rökte. Jag vill verkligen inte att folk röker i närheten av Freja. Hade så fullt upp att hålla henne borta från rök och annat så jag tyckte bara det var jobbigt. Blev att åka hem igen och mysa i soffan istället. Jag tror inte jag kommer gå på den typen av fest förrän jag kan (& vill) göra det utan Freja. Okej att hon är för liten för att förstå men jag tycker inte barn hör hemma bland fulla människor. Hur som helst så verkade folk ha jättetrevligt och det hade nog jag också haft om jag inte varit nybliven småbarnsmamma.. Tänk så livet förändras som i ett trollslag :).

2 kommentarer:

  1. Leo kommer nog hem,annars kan du få en av mig,jag har ju ett par....Sofie

    SvaraRadera
  2. Håller helt o hållet me dig! Barn hör inte hemma me fulla mäniskor!!! Ja livet förändras när man får barn...man inser inte de förens man har de lilla knytet hos sig! Tråkigt me katterna! Hoppas han kommer hem snart! Hörs! Kram kram!

    SvaraRadera