Älskade, goa, efterlängtade lilla bebis...

KOM UT NU!!!!!

Okej, okej, jag vet.. jag har fortfarande 8 dagar kvar till mitt beräknade datum och är dessutom förstföderska, så det där med att gå över tiden är allt annat än ovanligt. Hade nog kunnat ta det här lite mer med ro om inte allt hänt som hänt de senaste dagarna. De barnmorskor vi träffade i fredags trodde ju att vi skulle ses igen under helgen - och OK, det gjorde vi ju, men inte med det resultat som förväntats - och det gav mig ju en hel del hopp. Lördagsnattens värkar fick mig ju också att tro att det skulle komma igång, men inte då. Nu har jag typ konstanta sammandragningar och ibland någon värk, men känner mig mest uppgiven. Kan ge mig f*n på att bebis kom på att det var mysigt där inne och att jag nu kommer gå två veckor över tiden. Okej, barnmorskan sa ju åt mig när jag åkte hem igår att vi skulle ses riktigt snart igen, men det har jag ju hört förut...

Imorgon har jag tid hos min vanliga BM, känns lite smått onödigt att gå dit efter alla koller som gjorts inne på förlossningen och 37:an nu men jag kan ju lika gärna gå dit ändå. Får ju höra bebis hjärta slå och det är alltid mysigt, sen är det väl aldrig fel med en koll av blodtrycket även om det har legat galet lågt hela tiden.

Usch, jag behöver något att sysselsätta mig med! Kan inte tänka på något annat just nu än hur gärna jag vill ha ut den här lilla parveln och få se vem det är som jäklas så med mamma där inne... :-)

Ah, om två dagar (!) landar kära, älskade, bästa systeryster på svensk mark igen, tillsammans med sin make. Tre år sedan sist, har inte träffat henne sedan de var här på vårat bröllop! Kommer väl inte träffa henne de första dagarna tyvärr, de åker direkt ned till sommarstugan för midsommarfirande och jag åker då inte iväg någonstans i dagsläget, men jag borde kunna få träffa henne på lördag eller så! Lääängtar!!