En melon?

Det känns i alla fall som det! Både ut- & invändigt... Jag trodde inte att jag skulle kunna känna mer tryck nedåt än vad jag gjort tidigare, men igår ökade det på rejält. Det känns verkligen som en melon som trycker på där inne! Det gör ont i ljumskarna till och med, för att inte tala om underlivet och emellanåt svanskotan...

Bebis var ju rätt så lugn igår tyckte jag, under dagen, men på kvällen tog den i med full kraft igen. Jätteskönt i samband med detta ökade tryck nedåt, helt klart! Började även få mer värkar igen framåt kvällen och i natt har jag vaknat ett otal gånger av desamma. Vet inte hur många gånger jag varit upp på toa heller. Var med andra ord lite smått mör när det var dags att skjutsa Anders till jobbet strax före sju i morse! Var uppe en stund när jag kom hem, men sedan blev det ett par timmars sömn till, riktigt skönt men det fick mig samtidigt att bli ännu segare. Kanske skulle ha hållit igång när jag ändå var uppe?

Nu håller jag på och laddar för att klä på mig något vettigt och åka ned på Noret en sväng. Känner att jag bara måste röra på mig lite, och försöka klara av att vistas bland folk igen. Det är ett antal dagar sedan sist och ärligt talat har jag mest lust att fortsätta vara asocial tills liten tittat ut, men jag känner att det vore nog rätt bra för mitt psykiska mående att inte bara sitta hemma isolerad från omvärlden...

Sängen VAR torr igår, men det var en sida kvar att måla på den så jag har inte fått montera ihop den än.. Imorgon, kanske? Vore ju humor om bebis kommer direkt när den är klar :-D.